Semesterbyvägen - historia
Vägen har funnits sedan tidigt 1900-tal. Norrveda gård sålde 1919 ”Norrvedatorp” vid Vätösund till Arbetarnas Semesterhemsförening UPA. Föreningen byggde en "semesterby" med små stugor som föreningens medlemmar kunde hyra. Varje sommar tillbringade drygt 500 familjer 1 – 3 veckor här.
Föreningen hade bildats på initiativ av den socialdemokratiska ungdomsklubben ”Revolt” tillsammans med flera fackföreningar, bl.a. Arméns civila personalförbund, Sv. Måleriarbetarnas stockholmsavdelning, Stockholms Kusk- och Åkeriarbetarförening, Stockholms Hovslageriarbetarförening och nykterhetslogen ”Vårbrodd”. Genom lotterier och insamlingar skaffades tillräckligt med pengar så att man kunde bygga de första stugorna 1921. Med tiden minskade dock intresset att hyra de enkelt utrustade stugorna och området såldes i slutet av 1990-talet till ett fastighetsbolag som styckade upp och sålde tomter, totalt 38 st, till privatpersoner.
I början kom de flesta gäster sjövägen med ångbåt till Norrveda brygga, men en väg anlades på 20-talet. Denna gick rakt över gårdsplanen på Norrveda gård, vilket inte var så bra när trafiken efterhand ökade, särskilt med tanke på att man numera bedriver ponnystuteri och har många barn på gårdsplanen.
Efter många turer och tack vare att familjen Jansson på Norrveda Gård släppte till del av sin hage, kunde vägen anslutas till den befintliga Gäddans väg i kurvan vid "Rosa Huset". Den nya vägen fick namnet ”Semesterbyvägen”. Lantmäteriförrättningen gjordes den 18 juni 2004 och då bildades också Semesterbyvägens Samfällighetsförening som består av de 38 fastigheterna i Norrvedastrand, 4 fastigheter i Norrveda brygga samt 12 fastigheter i Norrveda By. Föreningen äger och sköter vägen och tar för det ut en avgift av medlemmarna. Enligt lantmäteriförrättningen ska Semesterbyvägens Samfällighet årligen betala en s.k. slitageavgift (för närvarande 11 000 kr) till Klockarängen eftersom vi kör på deras väg (Gäddans väg).
Sedan samfällighetsföreningen bildades har mycket arbete lagts ned på att få en bra väg. Den första röjningen av vägkanter gjordes 2006 och görs numera årligen, vägen har höjts rejält över ”mossen” och grusas och hyvlas numera årligen. Diken har grävts och rensats och fler vägtrummor har lagts ner för att förbättra vattenavrinningen. Det mesta arbetet görs ideellt av styrelsen och andra frivilliga.
Karta
Den röda linjen visar sträckningen på samfällighetens väg. 
